01

Yran 2009

Ojojoj, var ska jag börja?

 Igår var jag på Storsjöyran, men inte bara det. Jag drog till stan klockan halv tre på eftermiddagen. Då träffade jag Kennet, vi gick och fikade, träffade My och Emelié en sabbis, gick till parken där vi satt på en bänk och pratade. Vi kom fram till att det skulle inte funka att träffas mer för att relationen inte är ömsesidig. Det var väldigt jobbigt att prata om. Men Kennet är mogen nog att ta det bra och jag är mogen nog att vara ärlig. Efter det gick vi och tittade i affärer, mest på filmer. Jag hittade alla Scrubs-säsongerna i Filmstaden och de fick mig att tänka på Uno och Igor. :)

Jag och Kennet gick och åt på Kebab Bar. My och Emelié kom dit och gav mig min biljett. Jag är så tacksam över yranbiljetten, Emelié! Tack så himla mycket!! :D <3

Sedan ville Kennet se den nya Harry Potter-filmen så efter att jag har sagt hejdå till honom så ringde jag till Mathias. Det visade sig att han och Kim bara var några meter ifrån mig. Mathias sa att han och Kim höll på med utmaningar och frågade om jag ville vara med. Jag förstod inte först vad han pratade om men det visade sig att han hade fått en kortlek med utmaningar såsom konka-grejer.

Det gick mycket ut på att man skulle prata med okända människor och det var hur kul som helst! :D Åldergrejen berättade jag om på bildagboken. Fler saker var: ”Säg till någon att du tycker att han/hon är snygg”, ”Fråga någon äldre vad som är det viktigaste i dens liv” (svaret jag fick: att leva! Haha), ”Fråga någon vid en övergångställe vad han/hon tycker om heteroäktenskap” (haha, jo herero ;) , ”Ha ett religiöst samtal med någon som har en annan religion än du” (jag hittade ingen muslim, men en ateist fann jag), ”Fråga ett par vad de tycker är bäst om hos varandra”, ”Bjud upp någon till dans på stan”.. Haha! Så jäkla kul vi hade :D

Efter den sociala övningen var jag på g att börja prata med vem som helst. :D Jag tror att My och Emelié märkte det. ”Hej snygging, är det bra? …  Härligt, gillar du musiken? … Okey, kul att träffa dig!” xD

Innan My och Emelié hade kommit träffade vi en helskön kille, han heter Ragnar. Han var full, men shit vad smart och sant det han sa var. Han pratade om ”The Game” eller ”Spelet” som boken heter på svenska. Han sa att det var en skitbok och att han, huvudpersonen i den, Mystery man aldrig skulle bli riktigt lycklig för att han aldrig skulle finna äkta sann kärlek. Han sa att han tror att det finns någon för alla. Mathias sa nää, men jag höll med honom.

Sen tog han mitt huvud mellan sina händer och sa ”Lyssna, du kommer att hitta någon du också” han pussade mig på kinden ”..och du förtjänar en puss på kinden och en där också” och så pussade han mig på panna. Sen drog hans brorsa iväg honom och vi drog därifrån vrålandes av skratt. x’D

Den där Ragnar fick oss att skratta mycket. Mathias gav honom en utmaning, att skiva en kärlekssång till sin mamma. Han såg förbryllad ut och sen nästan arg ”Jag antar inte utmaningen” sa han på ett skitkul sätt som att försökte ursäkta sig. Vi gav honom en ny utmaning. Att bjuda upp en tjej på stan. Han sprang fram till en tjej och bjöd upp henne, förvånande nog gick hon med på det och såg ut att ha riktigt kul faktiskt. Han sjöng under tiden. ”Vi går över…” han kom inte på fortsättningen (daggstänkta berg fallera!) så han började sjunga ”I en rosa helikopter vill jag flyga hem till dig!” Hahaha! Skitkul ju! xD Jag bara skrattade.

När vi var uppe vid stora scenen när Ulf Lundell spelade satte jag mig bredvid en blond kille. Vi pratade och han var jättetrevlig, berättade att han kom från Uppsala, var musiker, han kan spela både gitarr, bas, trummor och saxofon. Han satt där med sin kusin och höll på att försöka få en eller två(?) mobiler att funka.

Han blev väldigt förvånad när My och Emelié frågade vem som uppträdde. ”Seriöst? Vet ni inte vem Ulf Lundell är??”. xD

Han var den bästa killen som jag hittade på kvällen, han var avslappnad, charmig och lätt att prata med. Jag kände aldrig att han dissade mig när han vände sig till sin kusin. Han var en sån där person som det känns som att man har känt hur länge som helst trots att man nyss har träffats.

Men jag var tvungen att lämna honom där när My och Emelié ville åka karusell med några Sundsvallskillar. ;P

Där tog min bra kväll slut för mitt humör vände, det blev kallt, jag blev trött och desperat efter att ha kul (PMS). Jag kunde inte slappna av längre. Så resten orkar jag inte berätta om. Men det var shysst av Mathias och Kim att följa mig till bussen i alla fall. :)